Publicerad 2005-06-27

'Jag och LRF kommer att ge järnet för svensk grisproduktion'

Temat för Lars-Göran Petterssons anförande vid Sveriges Grisproducenters stämma den 14 juni 2005 var: 'Vad kan LRF göra för svensk grisproduktion'.
Vi återger här Petterssons anförande i sin helhet.

LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson lovar att ge järnet för att svensk grisproduktion skall få en positiv och lönsam utveckling.

Foto: Sven Secher
LRF är bekant för de allra flesta av er. Låt mig ger några 'nyckelexempel' på vad jag ser som LRFs styrka idag. I mitt stämmotal på LRF-stämman använde jag begreppet 'nätverk för utveckling' om LRF. Nätverk för utveckling för individer och företag inom de gröna näringarna. Med utveckling tänker jag på våra medlemmars företagande. Att skapa förutsättningar för, inspirera och aktivt stötta utveckling av företagandet inom de gröna näringarna. Utifrån kunskap om våra medlemmars verksamheter anpassar vi våra insatser. Konkret innebär detta en massa olika insatser på politikområdet, på företagarområdet och på marknadssidan - jag ska återkomma till det. Men jag vill redan så här i början peka på ett gott exempel. Nämligen det gemensamma arbete vi bedriver på grissidan för ett lönsamt grisföretagande - det arbetssättet är ett verkligt bra exempel. Här har vi också kommit en bra bit på väg. Höstens grisseminarium på Elmia var en viktig händelse. Och vi - det är LRF, LRF Konsult Sveriges Grisproducenter, Swedish Meats, Avels-poolen, Kött- och Charkföretagen, Svenska Djurhälsovården, Svenska Lant-männen, Svensk Köttinformation och KLS tillsammans.

Årets bästa - i kvadrat
Årets mesta, bästa och nästa på köttsidan - vet ni vad det är?
Mesta (förekommer brett över Sverige); lamm, kalv
Bästa (förekommer frekvent på de bästa restaurangerna): gris
Nästa (förekommer hos de trendigaste, snart på många bord): gris i kvadrat
Detta kan vi läsa i White guide - en vitbok om Sveriges bästa restauranger Inte nog med detta - vet ni vilken som är generaltrenden i kockvärlden;

Låt mig citera;
'Det tycks som om allt fler kockar efter år av utländska utsvävningar gräver där de står, antingen i kryddträdgården eller mormors gamla receptsamling. Blodpuddingen har därför återigen kommit till heders, låt vara att den knorras med griskind.' White guide 2005

'Det är hög tid att bli mallig över det vi har här hemma, det gäller såväl råvaror, tillagning som traditioner'. Tidningen Gourmet nr 2/2005 - exempel på recept, blodpudding med stekt griskind. Min slutsats - vi har en positiv trend för svenskt griskött! Den ska vi vara stolta över och ta tillvara.

Vi vet också att det finns en potential
* Svenskarna äter mindre griskött än andra EU-länder
* Svenskt griskött har mycket högt förtroende hos svenska konsumenter - om detta råder inget snack!
* Vi har ett spannmålsöverskott
* Vi har tillgång på spridningsarealer
* Vi har högt hälsoläge i svenska besättningar
Allt detta ger oss möjligheter!

Två trender
Generellt och långsiktigt vill jag referera till två trender:
Svenskt näringslivs chefsekonom Stefan Fölster pekar helt nyligen på en övergripande trend som är hållbar på sikt - tidens värde ökar (bl.a. intervjuer med 342 stora företag). En slutsats han drar är att vi ställer allt större krav på individuell anpassning - nya individuella behov ska skapa fler svenska jobb. Jag tror att den slutsatsen kan appliceras på konsumentbeteenden generellt - kravet på individuell anpassning gäller också vad och var vi äter, hur maten tilllagas m.m.

Andra länder kommer ikapp när det gäller kunskap och kompetens. Det ökar konkurrensen. Vi har ett gott utgångsläge i Sverige. Men vi kan inte bara slå oss till ro och tro att det ordnar sig. Jag tror att det är en insikt som växer sig allt starkare bland politiker och allmänhet. Ska det bli jobb krävs politiska och andra insatser. Samhälle och näringsliv måste dra gemensamt!

När det gäller internationell handel med griskött kan man urskilja åtminstone två viktiga frågor
- WTO-förhandlingarna och frågan om marknadstillträde, som har högsta prioritet. Vi följer utvecklingen mycket noga.

(En fråga som sannolikt får ökad aktualitet är utvecklingen av Brasiliens export. Med ett grispris som är hälften av EUs kan Brasilien exportera griskött till EU inom 3-4 år (idag ej möjligt på grund av mul- och klövsjukavaccination i Brasilien). Vi måste ställa samma krav på import av griskött från tredjeland, som gäller för EUs produktion.)

- Ursprungsmärkning av griskött är en aktuell fråga inom EU. Det har väl inte undgått någon hur aktuell den frågan är också på hemmaplan i Sverige. Inte minst genom den utredning som Stefan Edman presenterade häromveckan. Det är viktigt att krav på ursprungsmärkning av all mat införs - och det snabbt. Vi ska bejaka konsumenternas chans att göra medvetna val!

Vad behövs?
Vad behöver vi då för åtgärdsplaner de närmaste åren - för en positiv utveckling av våra gröna näringar?

Vi måste jobba stenhårt med intäktssidan.
Slaget om intäkterna står på marknaden. Att känna konsumenternas stöd är viktigt för vår stolthet och självkänsla. Det stödet är en förutsättning för att vi ska nå framgång. Vi måste ständigt ha ett öra vänt mot marknaden - våra kunder får aldrig förlora förtroendet för oss bönder och för den svenska maten.

Vi vet att det finns en grupp konsumenter som är intresserade av etik & miljö - men många väljer inte det.

I vårt branschövergripande projekt Min Mat har vi nyligen gjort en studie av handeln;
trygga och säkra livsmedel är viktigt men handeln lyfter särskilt fram betydelsen av hälsa och upplevelser.

Kriget på marknaden handlar om att;
* utveckla kvalitet - leder bort från prisfrågan
* möta konsumenternas behov - hälsa och upplevelser är centralt
* underhålla trygghet och säkerhet

Arbetet med Min Mat fortsätter. Allt från nätverksbygge med handeln, till brickunderlägg på Max, till tidningsartiklar, kampanjer m.m.
Men vi måste också jobba stenhårt på kostnadssidan.

LRFs benchmarkingstudie visar att vi har för höga kostnader i svensk livsmedelsproduktion. Jakten på en effektivare produktion gäller all ekonomisk verksamhet. Och den jakten måste ske på alla arenor, i våra bondeägda företag, på politikens område och i vårt enskilda företag.

Jag sade nyss att vi måste dra tillsammans med samhälle och politiker för att lyckas. Det gäller i lika hög grad för oss aktörer i vår egen sfär. Vi måste dra tillsammans. Och jag nämnde i min inledning det gemensamma arbetet vi har idag för ett lönsamt grisföretagande.

Kostnadsjakten gäller såväl politiska betingade kostnader som kostnader vi och den bondeägda industrin själva råder över.

Låt mig stanna lite vid politiken och vad LRF driver.
Kärnan i vårt arbete är att nya eller ändrade politiskt beslutade regelverk ska bibehålla eller stärka ett konkurrenskraftigt företagande inom de gröna näringarna. Skälen för detta känner vi alla väl till. Svensk livsmedelsproduktion är hårt utmanad av pressen på marknaden, av förändringar i politiken och de svenska regelsystemen. För att klara utmaningarna behöver vi förändra mycket - både vi själva, vår industri och andra aktörer i de gröna näringarna.

Medvetenheten om läget i de gröna näringarna bland riksdagsledamöter och regeringsföreträdare behöver höjas. Och vi ska vara tydliga i dialogen med våra politiker på ett antal punkter:

Generellt
* Ett land som har ett tufft klimat och världens hårdaste regler måste maximalt utnyttja möjligheterna att minska andra bördor för de gröna näringarna och utnyttja alla möjligheter stödja sitt jordbruk med de medel som står till buds.
* Det betyder att Sverige ytterligare måste sänka produktionsskatterna. I själva verket bör de vara lägst i Europa.
* Och Sverige behöver maximera LBU-programmet, med svenska eller EU-pengar. En förstärkning med ytterligare 500 miljoner till 1 miljard är motiverat. Programmet måste även i fortsättningen riktas mot jord och skog.
* Förslagen i skatt på väg bör läggas i papperskorgen. Det är huvudlöst att ens tänka att Sverige, ett av världens mest glesbefolkade länder, skulle gå före när det gäller att beskatta transporterna. Och det skulle slå stenhårt mot skogen, livsmedelsproduktionen och bioenergiproduktionen.
* Vår självklara utgångspunkt är att EU-utbetalningarna ska betalas ut så tidigt som möjligt. Jag tar frågan på största allvar.
* Det ska vara samma krav på leveranskvalitet för el och telefoni på landsbygden som i stan.

Allt detta är politikernas ansvar. Precis som rätten att bedriva pälsdjursnäring och rätten att skydda att sina djur.

Mer specifikt
* Sverige har idag världens hårdaste djurskyddslag och ligger i täten när det gäller miljöarbetet i EU. Statistiken för antalet förprövade djurstallar talar sitt eget språk. Antalet minskar drastiskt för alla djurslag utom för får och hästar.

Produktionen visar en drastisk nedgång - det är oerhört allvarligt. Att det dessutom sker i verksamhetsgrenar där lönsamhet är positiv - som fallet är med grisnäringen - är oacceptabelt. Vi behöver inte fler detaljregler, vi behöver vettiga regler. Vårt krav är att omedelbart få bort de detaljregler som fördyrar produktionen utan att leda till bättre eller t o m sämre djuromsorg. Ett exempel är reglerna för djur som går ute. Men det tydligaste exemplen har vi på grissidan. I över ett års tid har vi haft en dialog kring detta med djurskyddsmyndigheten. Arbetet har gått framåt. Men i sak har inte mycket hänt. Nu har vi ett nytt möte med djurskyddsmyndighetens GD den 29/6.

Klara positioner
Inför kommande valrörelse ska LRF inte spara någon möda när det gäller att klargöra vad det politiska systemet måste bidra med för att vi tillsammans ska få landet att växa. Våra positioner inför valet ska vara klara i god tid. Och det vi driver ska gälla såväl våra kommunala som rikspolitiska intressen.

Företagande/marknaden/politiken
De gröna näringarnas framtid och svensk grisproduktions framtid kräver insatser på alla dessa tre områden.

Öppenheten inom näringen för att samverka kring ett gemensamt utvecklingsarbete och gemensamma insatser för att stärka svensk livsmedels - och grisköttsproduktion har i mina ögon aldrig varit större. Det förhållningssättet ska vi värna om och vårda - strategin för framgång handlar om att dra gemensamt!

Vi ska inte blunda för utmaningar och svårigheter som uppstår. Men vi ska inte rädas utmaningarna - vi ska fokusera gemensamt på hur vi kan möta dem:
Gemensamt fokus på utveckling, samarbete och uppföljning av det vi åtar oss att göra är vägen framåt.

Jag och LRF kommer att ge järnet! För att svensk grisproduktion skall få en positiv och lönsam utveckling.

Lars-Göran Pettersson
Ordförande LRF